27 april

Jisses.. ja, det händer inte så mycket så inläggen blir få.
Men idag ÄNTLIGEN stod det -20kg! ÄNTLIGEN!
Går sakta.. men ett delmål närmare.. Jag vet att jag kan göra mer.. äta ännu bättre och röra på mig. Men just nu går all tid till att tentaplugga. Simningen har helt kommit av sig tyvärr  :-(
Hoppas på lite förändring snart.. mer tid.
Känsloätaren finns kvar och jag stridar med henne varje dag. Ibland vinner hon, ibland vinner den "nya" tjejen.. Det är verkligen inte lätt fix..mycket kamp och styrka krävs!
Dumpat nån fler gång också.. verkligen ingen trevlig upplevelse. Men nu känner jag igen de allra första symtomen iaf, så jag kan vara "beredd".
Idag hittade jag det första jag verkligen INTE ska äta.. inget att sörja egentligen  :-D  Oboy! Drack lite igår och hade jätteont.. prövade lite i morse också för att se om det var det jag reagerade på och magen slog bakut. Så det ska jag nog undvika i fortsättningen  ;-)  Mjölk går hur bra som helst, det brukar ju en del reagera på.. inte jag tack och lov!

Återbesök hos kirurgen

Var på återbesök i tisdags.. kändes ganska meningslöst faktiskt!
Vägning och mätning av magen.. Enligt deras våg hade jag tappat nästan 20, egentligen ligger jag på snart 19. Midjemåttet hade enligt dem minskat 12cm.
Väntade i 40 minuter på kirurgen som sen kom in, stressad som ***, sa att allt såg bra ut.. tittade lite på magen och sen var jag klar. Tog säkert 3 minuter.. Jaja, 250kr är ju inte ett dugg överpris för 3minuters 'ingenting'..

Tiden hos dietisten ställde jag in så länge. Hade ingen lust alls att åka in till stan ännu en dag i 'onödan'. Känner inte att jag har nåt större behov av hennes 'hjälp' så jag får se när de kallar mig nästa gång. Fick inget vidare intryck av henne tidigare så jag gissar att det är lika bortkastade pengar där med..

Annars då? Ja, närmar mig som sagt -19kg. Går så sakta!! Har dessutom inte kunnat simma på två veckor! Men nu är det härligt väder iaf så man kan försöka ta sig ut och promenera.. önskar att jag så småningom kan börja jogga! Ser så härligt ut! Vet att det inte är rimligt inom nån snar framtid.. men till slut kanske!
Har som mål att (också låååångt borta än men..) börja träna på gym.. måste bygga upp musklerna som gömmer sig nånstans i kroppen.  :)  Men då ska jag ner i typ normalvikt först så det är långt kvar..

Funderar på en cykel.. men det lär väl bli som sist  :-P  Den stod och samlade damm i 2 år innan jag sålde den..

Snart delmål!

Efter en helg med födelsedagsfirande för dottern så har även jag både ätit nån tårtbit och kaka, trodde det skulle visa sig på vågen - men inte. Minus 18,6 kg idag. Skönt!
Snart har jag nått delmålet på 20 kg...ändå känns det inte SÅ mycket när det gäller mig.. säger nån annan att de gått ner 20kg så tycker ju jag att det är mkt! Men inte på mig.. kanske för att jag inte ser så mkt skillnad själv.. jo visst, en del.. men inte jättemycket.

Skulle till dietisten idag men hon var sjuk.. fick tid på onsdag istället. Imorrn ska jag på återbesök hos kirurgen och höra vad han säger.. om allt verkar bra  :)  Nyss varit in på provtagning inför det..

Funderar på om jag ska våga lägga in nån före / nu -bild här  :-D  Så kanske även jag ser om det hänt nåt...

Jag tycker att de här operationerna är jättebra, de hjälper verkligen folk! MEN det ska vara en "sista utväg" eftersom det verkligen inte är nån 'quick-fix'. Dessutom tycker jag att de opererar på löpande band utan någon bra uppföljning! Ska in en gång på koll.. man kanske även skulle kunna bli erbjuden nån form av terapi!? Ofta ligger det ju ett större problem bakom - som verkligen inte försvinner för att någon skurit av magsäcken...
Många, många säger ju att de mår jättedåligt efteråt. Huvudet hänger inte med, de blir deprimerade och tappar bort sig själv - sin identitet - när kilona försvinner. Det är ju ändå den där stora människan som man identifierat sig med så länge. Jag känner ju absolut att det är en ständig kamp.. sötsuget finns kvar, känslo-ätaren finns kvar, det gamla 'tänket' finns kvar även  om jag FÖRSÖKER ändra på allt.. men det är inte gjort i en handvädning. Jag tror att även sjukvården skulle tjäna på att erbjuda mer stöd och hjälp till de som behöver efter operationen. Det ÄR ju trots allt en helt ny vändning i livet!

Att de dessutom skulle kunna hjälpa till mer när det gäller överflödigt skinn är ju också en stor fråga.. Det är en av mina rädslor! Att man till slut gått ner till normal vikt, man mår bra fysiskt, är sund och nyttig - men fortfarande måste man gå runt och må dåligt över att huden hänger här och var!? Då vill man ju ändå inte ha bikini/shorts/linne osv.. Det kan också ge upphov till depression..
Håller alla tummar att huden kommer hänga med.. annars kommer jag göra allt jag kan för att få göra en plastik. Om inte landstinget håller med så får jag spara till en privat. Vill inte låta det stoppa mig från att för en gångs skull ha chansen att vara NÖJD med mig själv...

Men hej!

Besöksrekord igår och jag har inte en aning om vilka som läser  :-D
Kan ni inte bara skriva en liten kommentar? Roligare då  :)
Vare sig jag känner eller inte!
Trevlig helg på er!

RSS 2.0