Starten!
Jag är en 26-årig tjej som hela mitt liv varit överviktig - okej, tjock. Vikten har stadigt ökat och efter 2 barn hade man ju något att skylla på också.. Ett par gånger har jag lyckats gå ner ganska många kilon för att senare gå upp dem igen. Varje försök ( och de är många ) så är man otroligt motiverad till en början! Men när det går sakta sakta och man känner hur j*vla långt man har att gå så är det lätt att det planas av.. till slut orkar man inte ens försöka längre. Självförtroendet i botten och hoppet är minimalt.
Som barn hade jag reumatiska besvär i knäna vilket gjorde att jag sällan var med på gympan på skolan - det ledde också till att jag blev rent ut sagt lat, och ju större man blir ju svårare blir det med motion. Simning är det som fungerar bäst för lederna, men vem vill sätta på sig en baddräkt när man ser ut som jag!?
Idag är konditionen noll och matvanorna usla. Jag har haft högt blodtryck sedan 12-årsåldern som jag medicinerar för.
För några år sedan började jag höra talas om att folk gjorde Gastric ByPass-operationer. Någon frågade mig om inte jag kunde tänka mig att göra en sån, men jag sa blankt nej! Inte behövde jag nån hjälp inte, jag klarar mig själv! Kan själv! Efter några år till så insåg jag att jag inte alls kommer att klara det själv. Jag behöver faktiskt hjälp! Hjälp att starta om mitt liv, börja från noll. Nya vanor, nya mål, nytt liv.
Augusti -09 tog jag kontakt med Hälsocentralen första gången, berättade att jag ville göra den här operationen och att jag funderat länge och väl innan jag bestämt mig. Läkaren jag pratade med tyckte inte alls att jag skulle göra den, jag var på gränsen vad gäller både ålder och vikt!? Den som träffat mig vet att jag ligger inte på gränsen viktmässigt... Hon tyckte att det var SÅ mycket risker och nästan alla fick komplikationer. Jag fick i allafall börja med att träffa dietistsköterskan på HC och det var ju ett onödigt möte i mina ögon.. det tyckte egentligen den sköterskan också eftersom jag redan vet VAD man ska äta, ATT man ska motionera osv. Det är inte det som är mitt problem. Vi kom i allafall fram till att hon skulle berätta för läkaren att jag fortfarande var intresserad av en remiss och jag började vänta....och vänta....
I mars ringde jag läkaren igen och frågade om hon skickat remissen!? Nej, det hade hon inte gjort. Hon hade helt enkelt struntat i mig! Det blev en del tjafs men till slut gav hon med sig och skickade den. I augusti (?) var jag in och träffade kirurgen och jag hade förberett mig för att strida! Men han var väldigt förstående och tyckte absolut att jag var en perfekt kandidat för operationen. Ingen tvekan där inte! Så i oktober var jag på gruppmöte för att få mer information, och sedan fick man anmäla sig om man fortfarande var intresserad. Självklart!
Jag hade väntat mig att det skulle bli framåt april-maj någon gång, men så igår så ringde de från kirurgen och erbjöd mig ett datum; den 8 februari! Wow! Så snart!? Blandade känslor, men självklart tar jag chansen!
Jag ska alltså börja med flytkost på måndag - samma dag som skolan börjar. Det här blir en prövning. Det kommer bli tufft, men nu börjar min resa! :)
Som barn hade jag reumatiska besvär i knäna vilket gjorde att jag sällan var med på gympan på skolan - det ledde också till att jag blev rent ut sagt lat, och ju större man blir ju svårare blir det med motion. Simning är det som fungerar bäst för lederna, men vem vill sätta på sig en baddräkt när man ser ut som jag!?
Idag är konditionen noll och matvanorna usla. Jag har haft högt blodtryck sedan 12-årsåldern som jag medicinerar för.
För några år sedan började jag höra talas om att folk gjorde Gastric ByPass-operationer. Någon frågade mig om inte jag kunde tänka mig att göra en sån, men jag sa blankt nej! Inte behövde jag nån hjälp inte, jag klarar mig själv! Kan själv! Efter några år till så insåg jag att jag inte alls kommer att klara det själv. Jag behöver faktiskt hjälp! Hjälp att starta om mitt liv, börja från noll. Nya vanor, nya mål, nytt liv.
Augusti -09 tog jag kontakt med Hälsocentralen första gången, berättade att jag ville göra den här operationen och att jag funderat länge och väl innan jag bestämt mig. Läkaren jag pratade med tyckte inte alls att jag skulle göra den, jag var på gränsen vad gäller både ålder och vikt!? Den som träffat mig vet att jag ligger inte på gränsen viktmässigt... Hon tyckte att det var SÅ mycket risker och nästan alla fick komplikationer. Jag fick i allafall börja med att träffa dietistsköterskan på HC och det var ju ett onödigt möte i mina ögon.. det tyckte egentligen den sköterskan också eftersom jag redan vet VAD man ska äta, ATT man ska motionera osv. Det är inte det som är mitt problem. Vi kom i allafall fram till att hon skulle berätta för läkaren att jag fortfarande var intresserad av en remiss och jag började vänta....och vänta....
I mars ringde jag läkaren igen och frågade om hon skickat remissen!? Nej, det hade hon inte gjort. Hon hade helt enkelt struntat i mig! Det blev en del tjafs men till slut gav hon med sig och skickade den. I augusti (?) var jag in och träffade kirurgen och jag hade förberett mig för att strida! Men han var väldigt förstående och tyckte absolut att jag var en perfekt kandidat för operationen. Ingen tvekan där inte! Så i oktober var jag på gruppmöte för att få mer information, och sedan fick man anmäla sig om man fortfarande var intresserad. Självklart!
Jag hade väntat mig att det skulle bli framåt april-maj någon gång, men så igår så ringde de från kirurgen och erbjöd mig ett datum; den 8 februari! Wow! Så snart!? Blandade känslor, men självklart tar jag chansen!
Jag ska alltså börja med flytkost på måndag - samma dag som skolan börjar. Det här blir en prövning. Det kommer bli tufft, men nu börjar min resa! :)
Kommentarer
Trackback
